en del puzzelbitar passar inte.

photos from last week by the sea.

snurrar, kastar & landar. yrseln om vad som händer, innan man greppat vad som verkligen händer. man inser vad som sker men kan inte göra annat än att låta sitt mentalatillstånd att falla. maktlösheten är ett faktum. man faller och först när man landar har man en chans att klättra upp igen. livet är inte lätt men vi alla vandrar våra smala, krokiga vägar framåt mot de vi tror ska få oss att känna oss lyckliga. men vad är de? tänk er en cirkel, när man är som högst upp på cirkeln gör det som ondast att falla ner mot botten, då fallet blir som längst & smällen som ondast. ska man kämpa sig upp igen så är vägen lång och lyckan är inte långvarig. se lyckan som en känsla och inte en plats. är du på botten på cirkeln har du redan tappat lyckan & då krävs så mycket mer för att du ska bry dig. att hitta balansen mellan att ligga på topp & bry sig så lite som möjligt tar på en. jag ligger där & börjar sakta men säkert känna en massa känslor jag trängt undan & förnekat. skärmande, men det är så de varit. vem sa att livet skulle vara enkelt? det sa bara att de skulle vara värt det. jag lever en gång & låt mig få leva därefter.

men ibland hade de kunna vara lite lättare.



Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar: