frågade mamma om när de skulle landa idag och enligt biljetterna var det vid åtta på morgonen. bra tänkte jag & gick ifrån jobbet vid åtta, tog tåget till flygplatsen & var där en halvtimme senare. när jag kommer dit står det att planet landa vid sju. jaha, jag vet om att säkerheten innan man kommer in i australien verkligen tar tid. men hur lång tid visste jag inte. frågade mannen i informationsdisken & fick svaret max två timmar, oftast bara en. då förstod jag, jag hade missat dem. för de hade inte haft en aning att jag skulle dyka upp... 

men visste vilken adress de skulle bo på, så ringde hotellet & frågade om de hade checkat in. de hade de. & lämnat igen tills deras rum skulle vara klart. så jag tog tåget tillbaka, surade över bortkastade pengar... vad gör jag nu? gick började gå till hotellet i ösregnet som skulle gjort vem som helst dygsur. svor åt mina skor som läckte in vatten & så kollar jag adressen igen och sen tillbaka på gatunamnet & tillbaka igen. jo, jag var rätt. fastnar med blicken framför mig & inser att min mormor sitter inne på fiket rakt framför mig. vill inte att hon ska se mig riktigt än & hoppas på det bästa. går över gatan, öppnar dörren till fiket, kliver in, tar ner luvan & vänder mig till min mamma. kan inte ens förklara den känslan. att få se min egen mammas min & att få en riktig mamma kram. så lång & så varm. kände mig som ett litet barn igen. där i mammas armar, gråtandes över att få krama om henne igen. där inne på fiket så alla som vände blicken kunde se. men jag brydde mig inte. mamma är här. min älskade mamma. gav min mormor en lika varm kram & slog mig ner vid bordet ihop med dem. 

 

så dagen har innehållit tre genrationer i samma sällskap. vi har fikat & sen fick de fräsha till sig på hotellet & så tog vi tåget hem till mig. visade dem mitt hem. mitt sunkna lilla kryp in, som är hemma just nu. sen gick vi & åt vegan mat länge upp på king street. där man betalar vad man tycker att maten var värd. inte mer, inte mindre. bara vad man anser att den skulle kosta. visade dem runt i newtown & vidare ut i sydney park & avnöjt sol nedgången ihop. så på något vis försvann hela den här dagen otroligt fort. men en bra dag. en dag jag verkligen sett framemot. & nu är den här. äntligen.