min plan gick i krasch.

så himla snopet. jävla flygbiljetter.
 
frågade mamma om när de skulle landa idag och enligt biljetterna var det vid åtta på morgonen. bra tänkte jag & gick ifrån jobbet vid åtta, tog tåget till flygplatsen & var där en halvtimme senare. när jag kommer dit står det att planet landa vid sju. jaha, jag vet om att säkerheten innan man kommer in i australien verkligen tar tid. men hur lång tid visste jag inte. frågade mannen i informationsdisken & fick svaret max två timmar, oftast bara en. då förstod jag, jag hade missat dem. för de hade inte haft en aning att jag skulle dyka upp... 

men visste vilken adress de skulle bo på, så ringde hotellet & frågade om de hade checkat in. de hade de. & lämnat igen tills deras rum skulle vara klart. så jag tog tåget tillbaka, surade över bortkastade pengar... vad gör jag nu? gick började gå till hotellet i ösregnet som skulle gjort vem som helst dygsur. svor åt mina skor som läckte in vatten & så kollar jag adressen igen och sen tillbaka på gatunamnet & tillbaka igen. jo, jag var rätt. fastnar med blicken framför mig & inser att min mormor sitter inne på fiket rakt framför mig. vill inte att hon ska se mig riktigt än & hoppas på det bästa. går över gatan, öppnar dörren till fiket, kliver in, tar ner luvan & vänder mig till min mamma. kan inte ens förklara den känslan. att få se min egen mammas min & att få en riktig mamma kram. så lång & så varm. kände mig som ett litet barn igen. där i mammas armar, gråtandes över att få krama om henne igen. där inne på fiket så alla som vände blicken kunde se. men jag brydde mig inte. mamma är här. min älskade mamma. gav min mormor en lika varm kram & slog mig ner vid bordet ihop med dem. 
 
så dagen har innehållit tre genrationer i samma sällskap. vi har fikat & sen fick de fräsha till sig på hotellet & så tog vi tåget hem till mig. visade dem mitt hem. mitt sunkna lilla kryp in, som är hemma just nu. sen gick vi & åt vegan mat länge upp på king street. där man betalar vad man tycker att maten var värd. inte mer, inte mindre. bara vad man anser att den skulle kosta. visade dem runt i newtown & vidare ut i sydney park & avnöjt sol nedgången ihop. så på något vis försvann hela den här dagen otroligt fort. men en bra dag. en dag jag verkligen sett framemot. & nu är den här. äntligen. 



Äntligen baby


äntligen! 
flyget hem är äntligen ombokat & klart. jag landar i köpenhamn den 4de augusti & möts förhoppningvis av familjen i kastrup. har haft kontakt med mitt gamla barista jobb & jag går tillbaka till dem när jag kommer hem. börjar jobba igen i sverige måndagen den 11de & då bär det av till göteborg hela veckan. därefter jobbar jag på malmöfestivalen & njuter av malmös liv igen. jag saknar malmö. så otroligt mycket. malmös nattliv, fika ställen & shopping möjligheter. men framförallt mina vänner & kusiner där. 

men innan hemresan ligger kommer ju mormor & mamma som sagt. imorgon landar dem i sydney & jag ser så framemot att få ge dem en "I missed you so much" hug. så stannar de i två veckor & en hel del äventyr & mumsiga måltider ligger allt i planeringen. men även jobben. även om jag fortfarande vill spara så jag har gott om slantar i melbourne så ska jag inte jobba ihjäl mig nu när de är här. så när de åker hem så har jag en vecka innan vi åker iväg, jag & johanna. & sen är vi i melbourne för en vecka. tar in på hostel & njuter av allt nytt. behöver dock införskaffa mig en trunk som fortfarande räknas som handbagage till den resan... undra var jag kan hitta en sån? sen jobbar jag antagligen till cirka andra veckans början i juli innan vi beger oss till solen i bali. så himla pirrigt. himla himla glad & så mycket guldkorn att uppskatta, vara lycklig för & njuta över. för det är jag. lycklig alltså. 



tre steg i...





steg ett i lyx. 

det har som sagt varit ett himla kaos till väder de senaste dagarna. regnat in i shoppingcenter, blivit översvämningar på tågstationer & så har det blåsit ner staket & takpannor. men även tempraturen har sjunkit till cirka 16 grader. inte riktigt vad min garderob var redo för... 

men saker som bevisar att jag är inne i mina egna vardagsrutiner & vanor är nog ändå, 
1. att jag klickade hem kläder från forever 21 trots att de ligger en butik i shoppingcentret maquarie... i lugn & ro så fick jag hem sex nya klädesplagg. 
2. att jag & johanna mysigt nog inte har några som helst problem att äta popcorn, amricanska pankakor, dricka tea & bunkra upp med massa kuddar till en film i sängen. -för att vi kan. p.s vad är grejen med galler framför fönstret? 
3. att jag köpte hem färg & lät johanna färga håret på mig ute i vår bakgård. när färgen satt i läste jag dock att det bara var en toning. kanske lika bra då jag tycker färgen är något för mörk? & när det regnar som mest kan jag inte låta bli att spendera en massa timmar på nytt sätt att sminka mig. precis lagom ansträngning för den som har varit sjuk. 



planer för den rastlösa.



det var ett tag sen jag satte mina krummelutter här. kanske beror det på att min vardag har rullat på som vilken annan vardag jag kan tänka mig. kanske skiljer det sig att jag är två språklig & pratar engelska hela dagarna & får väll ihop en timmes svenska på kvällen ihop med johanna. annars är det engelskan som gäller. alltid. när jag ser tillbaka på min lärare i sjuan som gav mig extra lektioner, stöduppgifter & hotade med ett ig i slutprognos, hon, ja hon, hon hade nog blivit imponerad. förvånad över hur min engelska utvecklats. idag jobbar, tänker & drömmer jag på engelska. 

vi har även försökt få tag på flygbolaget angående ombokning av flygen hem. vi (läs johanna) har säkert ringt en handfull gånger & ståt i kö i en halvtimme. ibland haft någon som svarar & skickat oss vidare & sen kastat ut oss igen. men vi är närmare än någonsin att få det bokat nu. de måste bara stämma av om våra biljetter är giltiga att stanna en natt i london. tramsigt men så är det. 

vi tittar även på resa till melbourn i slutet på maj. ska vi våga boka in oss på hostel de dagarna? samt att vi vill till bali innan vi åker hem. men självklart vill vi åka under högsäsong... så vi borde redan ha bokat allt men vi vågar inte göra nått innan vi har hemresan fixad. den är ju trots allt första prioritet. 

men innan någon resa kommer på tal så reser min mor & mormor hit. hit till sydney. jag ska få krama om min egen mamma efter 7 månader. nu är det mindre än en vecka dit. ingen är lyckligare än jag.