next stop, opportunity. 

min dag börjar närma sig sitt slut. åtta timmar efter er och kroppen har äntligen vant sig tillräckligt för att jag ska kalla mig själv människa igen. jag börjar dock förstå tjusningen med den här livsstilen, platsen och människorna. australienarna är så otoligt öppna på att hjälpa till och skapa konversationer för sånt som vi svenskar bara hade suckat och snäst åt. jag vet knappt hur jag ska förkla mig själv så ni förstår... men det är något, något jag inte riktigt mer än så kan sätta fingert på. men de är underbart. att ha sina tio minuters promenad för parkhäng (där nästan alla unga människor hänger på eftermiddagen innan kvällsmat) och bara njuta över allt man får uppleva och se. se hur solens sista solstrålar som glittrar till och försvinner mellan skyskraporna. där satt vi igår, jag och min kompanjon, åt jordgubbar och bollade alla vuxnatankar som två förvirrade studenter. idag ringde vi även mäklaren för lägenhet och en halvtimme senare satt vi på hans kontor. han tog oss runt till två olika bostäder och det slutar antagligen med att vi flyttar in till vårt alldels egna ställe på torsdag. med världens finaste balkong. åh, vad mycket tid jag kommer tillbringa på den! bara att få lämna hostlet känns som en brefrielse i sig. kunna packa upp ordentligt och slippa bo på andra och i sin egen väska. ser verkligen fram emot torsdag, men först, imorgon, så är tanken den att vi ska gå en RSA utbildning för alkoholsrelaterade jobb som lär ta hela dan... hur de nu är möjligt? vad finns de att säga? senare ska vi möta upp en vän från sverige och åka ut till ikea haha. vad gör man inte som svensk? 

ta hand om er, så hörs vi!