jul aussie vis.

BLUE HOUSE. 
 
jag måste erkänna att jag de senaste månaderna bara fasat julafton. den har bara känts så himla fel plaserad, utan snö, släkten & all mat som är så typiskt jultid. varit rädd för att min jul skulle bli ensam och ganska tråkig. men tackar högre makter att jag har så otroligt fina vänner i mitt hus, fyra utav oss träffades i köket runt tolv, (efter att jag pratat en timme med min älskade syster & önskat henne en god jul från djupet av mitt hjärta,) sollade mellan alla typiska maträtter från alla olika nationaliteter och kom till sist fram till en buffé med massa blandade rätter. sen nästa utmaning, handla allt! tacksamt att vi var fyra som kunde bära hem all mat. vi tittade även in på liqurland and köpte både rosévin, röttvin till glöggen och baileys. lagade mat hela eftermiddagen, med julmusik, med de bästa sällskapet jag kan få just nu & njöt över att vi gjorde detta ihop. min danska vän lagade en motsvarighet till risgrynsgröt & mandelletandet fanns med i reglerna. de blev rödbetssallad, köttbullar, potatis, sötpotatis doppade i smällt smör & socker(låter inte alls lika gott som det faktiskt är!) , brocolli, turkey, brunsås & förrätts plock, pepparkakor & taramusan. vid sex kom resterande vänner & minst lika länge som vi lagade allt, tog det att äta upp alla mumsigheter.  pratade gamla julminnen och nyårslöften och sen kom såklart den obligatoriska julgransdansen. sen över gick kvällen till en riktigt bra hemmafest. jag var lycklig där och då. tacksam över att mitt liv ger mig så mycket tillbaka, att jag överlevt & att jag träffat så otroligt många fina människor på min resa. vi blir ju ett ganska stor gäng bara där & sen vänner vänner. alkoholen levde verkligen ut i år. jag har nog aldrig förtärt så mycket alkoholhaltiga drycker på julafton tidigare. vi höll igång enda in på småtimmarna & jag tror inte jag gick till sängs förens vid fyra. nöjd & glad & kan inte ens sätta ord på hur nöjd jag är med min jul. den kommer aldrig gå att konkurera ut, utan kommer alltid vara stå i en kategori för sig själv. det här var en speciell jul och inte de minsta fasande. 



saknar, sakna, saknade.

mina kära vänner missade verkligen varandra precis, axel åkte hem & min vän från gymnasiet kom hit. jag trodde verkligen att jag skulle tycka de var jobbigt att få besök hemifrån, just för att det skulle påminna så mycket om, just, hemma. ta mig rätt när jag säger att jag faktiskt inte åkt hela vägen hit för att träffa på folk jag redan känner. men helt allvarligt talat, att man väljer att umgås så här långt ifrån hemma, det säger en hel del. för man saknar hemma. känslan över att kunna prata svenska en hel dag & slippa alla andra kulturkrokar och dylikt. I MISS THAT SHIT. jag saknar inte sverige, kylan, kulturen, tankesättet osv men är det något jag saknar så är det alla fantastiska människor jag har runtomkring mig hemma. alla de som bryr sig om mig och älskar mig för den jag är, känner mig på riktigt och de blir inte bara nya halv djupa relationer som man inte har en aning om vad som kommer hända med den när man väljer att resa vidare. man lever ganska anonymt egentligen, även om man stöter på många nya ansikten. men är det något som gör mig tårögd av bara tanken så är det väll ändå det att jag pratade med mamma för ett par dagar sen. hon har sen seprationen gjort det klar för mig att hon inte kommer komma & hälsa på. jag förstår det. de går inte att priotera australien när man har ett nytt hem och liv att starta upp på egen hand. men... så släpper hon bomben att hon och min mormor kommer ner i april. det går inte att sätta ord på de. det är bara fantastiskt. underbart. otroligt. april är långt fram i tiden men de tröstar de dagar hemlängtan kommer krypandes. förhoppningsvis har jag massor att berätta för dem när de kommer hit. kommer de känna igen mig? vi får väll se då. nu ska jag leva vidare. ta hand om er & varandra!



harbour bridge.


habour bridge, sydney. 

trots att mina dagar faktiskt känns som vardagar och ganska likt med de mesta rutiner får man väll säga, så har jag ändå gjort så himla mycket sen senast som jag vill dela med mig av. min vän axel begav sig hem igen för några dagar sedan, men innan han åkte så lovade jag honom att vi skulle gå på harbour bridge. förstår ni att det kostar 300 dollar att gå "upp" på bron medan de är gratis att gå över den? själva upplevelsen att gå ett x antal trappsteg upp för brons båge för att sen gå lika många ner. lite väl turistit kanske... vi gick i alla fall över bron efter att vi tillsist hittade dit. först skulle vi bara komma ner till höger om bron & ner till opera huset, forsätta bort mot bron, bli tvungna att gå under bron, gå in i en antikshop där axel hittade tre fantastiskt fina vinöppnare som var värda sina 75 dollar, komma fram till observatory hill & få en ny vy av bron, innan vi till sist fick komma tillbaka på rätt sida av bron för att komma till gångsida istället för cyklarnas. men herre min gud, vad det är fantastisk utsikt därifrån! det var helt klart värt vår vilsna vandring dit. jag måste medge att man bli blind på allt det vackra när man ser det såhär ofta. men det här. det kändes pampigt på nått vis. de gick att ta in & förstå att det var vackert. som den miniturist som jag är så uppskattar jag att få göra sånt här också. vi hör senare! kram på er



Just leave.



word. so just leave. 

matriella saker jag saknar hemma: 
-bryggkaffe 
-mitt duntäcke 
-skåne mejeriers lättmjölk 
-min "perfect little black"-klänning 
-min gamla dator med alla adobeprogram
-våra vanliga dörrhandtag. (problem uppstår när man har mycket i händerna 
& måste vrida om en boll för att öppna dörren. Fottekniken fungerar inte här...)

saker jag lever bra utan:
-åldersnojan om att ta tag i livet på riktigt
-att ständigt frysa under vintern 
-vara med i flytten mellan två hem 
-leva de typiska svenssonlivet redan nu (med alla krav & måsten) 



En välbehövlig tisdag.

jag tackade så mycket för mig när mina två veckors provanställning i skidbutiken var över. även om de var fina pengar var det inte rätt plats för mig. inte här. så ska söka mig vidare istället & håller tummarna på att de inte ta allt för lång tid då reskassan är tunn. idag var vi med andra ord lediga, både jag & min vän. vi sov ut & unnade oss sen en brunch a la duon. lyssnade på svensk musik & satt utomhus vid the blue house bänken... färgade sen håret på min vän så hon blir av med den fula färgen hon har haft nu de senaste veckorna. spånat på framtidsplaner & resor & deadlines... men det ser ut som vi inte alls vill samma sak. & de skrämmer mig lite även om de är ett bra tag tills något av de sätts i bruk. då vi lämnar rummet i surry hills i slutet på januari hoppas vi på en resa till tasmanien därefter. men inget är bestämt, så vi får väll se var vi hamnar. min kära vän landar ju i sydney om två veckor & då hoppas jag på att jag får min resa till the blue mountains i alla fall. jag måste få se något nytt nu! de känns som de är på tiden. ikväll blir de lyxmåltid med lamm & potatisgratäng. så jag lever ett tag till. vi hörs kära ni!