AUSTRALIEN. 

det var tre månader sen jag skrev det här. legat i mitt utkast & samlat på sig damm medans jag själv samlat på mog mod. mod att erkänna läget. det är mindre än två månader kvar & jag är livrädd. har den sjukaste resfebern & förväntningar som nuddar molnen. 

det börjar dra ihop sig. om bara några veckor byter jag stadie i livet. jag blir ett steg närmare att kalla mig själv vuxen. independent. känner mig långt ifrån det idag. mer snart springer jag ut och står som bambi på hal is och hoppas på att isen håller. jag har det här sommarlovet på mig, att växa. jag minns mitt yngre jag som hade framtidsplaner med månen inom räckhåll. jag trodde man skulle vara äldre. nej ursäkta, känna mig äldre. gammal nog att göra allt de som jag som barn drömde om att göra. allt det där ska jag göra nu. den tretonde juni tvåtusenfjorton är en stor dag. en känsla blandat med skräck och förtjustning. jag har längtat, jag längtar så varenda del av mig gör ont. men jag vill inte leva ett svenssonliv. jag vill se världen. jag vill uppleva allt det där som tidigare bara varit en dröm. en önskan. men jag har en plan. en plan jag måste göra. för varje del av mig behöver det här. jag ska byta ut min vardag till hösten. jag ska få ny mark under fötterna och lära mig en ny kultur och träffa människor för livet. & endast för att jag inte varit någon som gjort något halvdant eller lagom mycket så slår jag och min andra halva ihop oss och flyr till andra sidan planeten vi kallar jorden. jag kommer ha morgon när ni har kväll. jag kommer försvinna. men komma tillbaka som en person jag vill vara. men att flyget då endast tar emot 23 kg handbagage och 8 kg handbagage. hur packar man ner sitt liv i en väska? vad plockar man med sig? vad har jag här hemma som gör att jag kallar det ett hem? vad av det kan jag ta med mig? även om jag är livrädd, rent ut sagt, så måste jag. jag måste för att jag alltid drömmt om att få bo utomlands. men australien, det tar mig ett dygn hem om något händer. men det är en risk jag måste ta. släppa taget och låta mig få flyga på egen hand. känner bara hur mitt liv förändrats de senaste månaderna. förändringar som gör att jag vill vara kvar här. i min comfortzone. men jag kan inte. jag måste åka.