If you put out all your cards on the table, get ready to play the game
kollade igenom min gamla blogg som jag slutade använda i somras. eller bloggen var mer som en plats för mig att skriva av mig. en plats att låta tankarna rinna iväg och skriva ner det jag hade inom mig som bara skrek. bara genom att plocka fram den här texten så får jag en klump i magen. livet är aldrig enkelt."Jag är nog inte ensam. Men jag känner mig ensamast i världen. Jag har gjort saker i mitt liv jag aldrig, ALDRIG trodde jag skulle göra. Jag har gjort saker jag lovade mig själv att aldrig göra. För att det är så fel, så fruktansvärt fel. Men tyvärr har det gjort mig lycklig. Kanske bara för stunden, men någonstans i det har de ändå varit värt de. Så många sömnlösa nätter, så många gråtande kvällar, så många tänkande dagar. Men jag får inte nog. Det har blivit som en drog. Kanske inte bokstavligt... Men jag har svårt att bryta en vana som funnits i minst ett år nu. Det tillhör min vardag att må lite halv dåligt och låsas må bra. "just because i'm laughing, doesn´t mean that i'm happy" Önskar bara att man skulle kunna vakna upp en morgon -utan att behöva ljuga- säga att idag är jag lycklig! Idag ska jag göra denna dagen till min! Min bästa dag, från och med nu och vidare för varje dag. Men det är som det inte fungerar så för mig längre. Jag har satt mig själv i fel sitts. Hur tar jag mig här ifrån? Hur lämnar man allt sånt här bakom sig?"