eget tycke eller samhällets tänkande?
nu lär de ju sitta minst en människa där hemma & läsa det här och ta illa vid sig. men jag kan prata för mitt eget tycke. skulle aldrig kunna säga att en människa är äcklig för att den är tjock/stor/mullig/small/mager/spinkig/kort/lång osv. alla är vi vackra på sitt sätt! har alltid haft svårt att pressa i mig mat så fort magen börjar närma sig "mätt". jag tror jag kan räkna på fingrarna antalet gånger jag har blivit riktigt propp mätt. avgudar folk som tycker om sig själva, unar sig mat utan dåligt samvete och inte skäms över det. kanske gör de själv... men hatar att jag aldrig tränar, aldrig sådär mycket att jag känner att hela kroppen är slapp och slö. jag blir lite svettig och nöjer mig och går hem. förstår inte hur folk har hjärta att säga att någon kvinnokropp är ful eller fel! de är nog den punkten som berör oss kvinnor mest. eller vad tror ni?om ett par veckor drar jag iväg till italien. fett mysigt. kameran ska med i alldra högsta hugg. ska bli bilder i floder. hihi. saknat snön! (!?!?) trodde jag aldrig. men bara för ljuset och stämningens skull. haha sån fotonörd, jag vet! det är tur dock att jag ska åka skidor. hade inte varit redo för sommarklädsen än. känner mig helt "fluffig" även om jag inte har något parti på kroppen att klaga på. men de sitter där. men för slappt på något vis. för hur gärna hade jag inte velat träna ihop kroppen till något sånt här?