hobart, i väntan på något bättre.
i väntan på att min buss skulle ta mig från hobart till launceston så hade jag dryga fyra timmar själv i stan. & på vilket sätt spenderar man inte sin egen tid bättre än med en tidning (läs två) & en kopp kaffe i solen? & det här atr jag försökt lära mina vänner vad en svensk fika faktiskt är så inser jag att vi har väldigt många krav på en fika. det är en koppkaffe, men man måste sitta ner & göra det. man kan inte fika med något annat än bakelser eller kakor till. alltså får det inte vara godis eller chips... fika kulturen är då verkligen svenskt ändå. & jag vill då aldrig kalla mig något annat än svensk om det innebär att jag inte får ta mina fikapauser emellanåt.
boom. ett inlägg med allt.
tasmanien. - med slumpmässig ordning på bilderna.
det här är arkivet av bilder jag tänkte dela med mig av, jag får fortfarande gåshud när jag går igenom alla bilder... dagarna levandes i vår hyrbil var händelserika & utan några tidskrav & nätterna spenderade vi sovandes uppe på världens kantigaste bil, i ett tält. vi döpte bilen till bob tack vare sin liknelse med svampbob fyrkant. tyckte det passade väldigt bra... väldigt enkelt att packa ihop för att köra vidare, även om vi klättrade på biltaket varje gång.
atomatare & vänstertrafik. första gången med båda två men betydligt enklare att anpasa sig än vad jag trodde. & herregud vad jag har saknat att köra bil! fortfarande inte samma sak att köra med atomatare när man alltid har kört med manuell växellåda men otroligt tacksamt på vissa vägar... vi han med en hel del olika tester och prover, på våra dagar, så som chokladprovning, likörvin med jordgubbssmak, ciderprovning och osttestning. lyxade helt klart till resan att stanna till för dessa godbitarna. mest besviken var jag nog på cidern där jag konstaterade att svensk cider är bäst och mest positivt överraskad var jag nog över ostarna.
& var det något som ändrades sändigt och jämt var det då vädret. det var väldigt svårt att förstå vad man skulle ha på sig då man på samma dag kunde uppleva att ha strålande sol och bad, för att någon timme senare stå och hutra i regnet och längta efter en varmare jacka. men det kanske inte är så konstigt heller. molnen rör sig snabbt över den lilla ön. tasmanien är då betydligt mindre än vad jag föreställde mig. du kan köra från hobart till launceston (sönder till norr) under tre timmar. men att deras highway ibland kan vara i 40 km/h och vägen kränger både upp och ner samt sida till sida, de hade jag inte förstått hela vägen igenom innan jag satt där i baksättet och mådde som jag mådde. sista kvällen såg vi även näbdjur simmandes i ån vid vår camping. tydligen är det väldigt ovanligt att se mer än ett näbdjur på 100 meter men vi såg fyra olika på en yta av hälften. himla häftigt och min vän blev då tårögd & tilllade när jag påpeckade hennes glansiga ögon, "att detta är med på topp tio av saker jag vill se och göra i livet."
vi var även inne i ett naturresarvat och vandrade vid sjön med bergen runtomkring oss. obegriplig natur. hur det kan gå från plus till minus på så kort tid. & vad är inte en roadtrip utan grillade eller gaslaggad mat på stormkök med antingen vin eller öl till? inte mycket. låter ganska torftigt utan faktiskt. så självklart unnande vi oss de varje dag. men den här resan, den behövde jag & jag hoppas att jag aldrig glömmer de minnena som vi skapade ihop.
det här är arkivet av bilder jag tänkte dela med mig av, jag får fortfarande gåshud när jag går igenom alla bilder... dagarna levandes i vår hyrbil var händelserika & utan några tidskrav & nätterna spenderade vi sovandes uppe på världens kantigaste bil, i ett tält. vi döpte bilen till bob tack vare sin liknelse med svampbob fyrkant. tyckte det passade väldigt bra... väldigt enkelt att packa ihop för att köra vidare, även om vi klättrade på biltaket varje gång.
atomatare & vänstertrafik. första gången med båda två men betydligt enklare att anpasa sig än vad jag trodde. & herregud vad jag har saknat att köra bil! fortfarande inte samma sak att köra med atomatare när man alltid har kört med manuell växellåda men otroligt tacksamt på vissa vägar... vi han med en hel del olika tester och prover, på våra dagar, så som chokladprovning, likörvin med jordgubbssmak, ciderprovning och osttestning. lyxade helt klart till resan att stanna till för dessa godbitarna. mest besviken var jag nog på cidern där jag konstaterade att svensk cider är bäst och mest positivt överraskad var jag nog över ostarna.
& var det något som ändrades sändigt och jämt var det då vädret. det var väldigt svårt att förstå vad man skulle ha på sig då man på samma dag kunde uppleva att ha strålande sol och bad, för att någon timme senare stå och hutra i regnet och längta efter en varmare jacka. men det kanske inte är så konstigt heller. molnen rör sig snabbt över den lilla ön. tasmanien är då betydligt mindre än vad jag föreställde mig. du kan köra från hobart till launceston (sönder till norr) under tre timmar. men att deras highway ibland kan vara i 40 km/h och vägen kränger både upp och ner samt sida till sida, de hade jag inte förstått hela vägen igenom innan jag satt där i baksättet och mådde som jag mådde. sista kvällen såg vi även näbdjur simmandes i ån vid vår camping. tydligen är det väldigt ovanligt att se mer än ett näbdjur på 100 meter men vi såg fyra olika på en yta av hälften. himla häftigt och min vän blev då tårögd & tilllade när jag påpeckade hennes glansiga ögon, "att detta är med på topp tio av saker jag vill se och göra i livet."
vi var även inne i ett naturresarvat och vandrade vid sjön med bergen runtomkring oss. obegriplig natur. hur det kan gå från plus till minus på så kort tid. & vad är inte en roadtrip utan grillade eller gaslaggad mat på stormkök med antingen vin eller öl till? inte mycket. låter ganska torftigt utan faktiskt. så självklart unnande vi oss de varje dag. men den här resan, den behövde jag & jag hoppas att jag aldrig glömmer de minnena som vi skapade ihop.
flytt & resa.
letade igenom bloggarkiven & hitta den här gamla godingen. första fotograferingen jag & linn hade ihop. för 3 & ett halvt år sen, 2011(!) herregud. åh vad jag saknar min partner in crime! men vad gjorde jag i mitt blonda hår? den där blonda färgen hoppas jag att jag aldrig hittar tillbaka till...! okej, min hår är nu dock otroligt solblekt efter snart fyra månader i Australien. en del skulle nog kunna påstå att jag ingår i kategorin blond. men det är inte i närheten av den nyansen jag har på bilden haha. tur det!
idag åkte johanna, merlin & jana till tasmanien & möter upp charlotte. själv jobbar jag min 6de pass för veckan imorgon & sen ska jag flytta. flytta alla saker vi samlat på oss sen vi kom hit, helt själv. Får väl betala för en taxi eller något... flyttar ju "bara" tio minuter med bil från surry hills till newtown. jag längtar tills vi kommit i ordning med allt! för just nu känns de som allt har kört ihop sig samtidigt. det blir en välförtjänt semester från semestern! åker ju på måndag. tasmanien, roadtrip med mina tjejer. & för att knyta ihop säcken så vill jag bara säga att jag är lika glad över det som jag är på bilden. jag lovar att ta mycket bilder på vår roadtrip & dela med mig av dem senare! kram
lite bilder
bilder från promenaden mellan bondai-coogee som jag och jonas gjorde i går. låter bilderna tala för sig själv. jag tyckte i alla fall det var ortroligt mäktigt. kanske skulle tänkte igenom mitt val av objektiv bättre dock... detta är fotat med fast 50mm. så går det när man lämnar sin zoom hemma...
upp och ner.
palm beach.
japp, så var det. i tisdags åkte sju av oss iväg med bussen till palm beach. jag hade blivit medbjuden i stil med "testa ny strand, en och halv timme bort?" hakade på och johanna lika så. bara det att bussresan tog två och halv timme och vädret var nog det varmaste jag upplevt hit intills i australien. & någon stranddag blev det då inte. vi gick längs med en small sandstig med solen rakt ovanför. ganska mäktigt faktiskt. trots att fötterna brände i, vårt dåliga skoval, flipp flopps. för att sen vandra upp längst med berget ihop med de otroligt vackra utsikten. även om jag och johanna konstaterade att vi aldrig skulle gjort något liknande på egen hand så är jag ändå tacksam för att mina vänner i huset är lite mer backpakers än mig och johanna, så vi får göra lite sånt här med.
efteråt åt vi välförtjänad mat och fick äntligen ta ett dop i havet. så himla uppskattat. allt där efter är för mig en stor dimma. jag blev mat förgiftad av maten och bussresan hem tog betydligt längre tid än väntat tack vare mitt illamående. fyfan. nog den värsta resan hem jag någonsin har gjort. aldrig igen, de hoppas jag i alla fall. så jag låg mat förgiftad på min, kanske enda, nyår i sydney. vilket bokstavligt talat sög. så himla dåligt timeat att jag bara vill gråta. men tröstar mig med att jag såg barnfyrverkeriet vid nio från balkongen i alla fall. haha. de lilla. jag är i alla fall fortfarande sjuk och tycker synd om mig själv, längtar hem och gråter.
men en väldigt god nyhet däremot, jag har bokat flygbiljetterna till tasmanien i mitten på januari!!! lycka. jag ljuger om jag säger att jag kan sponsera den här resan i dags läget. men jag vill att det ska funka, så då funkar det. jag kommer ångra mig om jag inte åker med. så nu åker jag och johanna och vår kära vän charlotte från danmark på roadtrip i tasmanien. jag jobbar ju helg så jag landar först på måndagen medan johanna flyger själv på lördagen från sydney och charlotte som spenderat de senaste dagarna i melbourn tar flyget därifrån på lördagen så möter de upp mig två dagar senare. så fick det bli. härligt att det fungerade. så nu har jag något att se framemot! kram på er. & jag hoppas ni alla hade en bättre nyår än vad jag hade och gör 2015 till exakt det ni vill att det ska vara.
efteråt åt vi välförtjänad mat och fick äntligen ta ett dop i havet. så himla uppskattat. allt där efter är för mig en stor dimma. jag blev mat förgiftad av maten och bussresan hem tog betydligt längre tid än väntat tack vare mitt illamående. fyfan. nog den värsta resan hem jag någonsin har gjort. aldrig igen, de hoppas jag i alla fall. så jag låg mat förgiftad på min, kanske enda, nyår i sydney. vilket bokstavligt talat sög. så himla dåligt timeat att jag bara vill gråta. men tröstar mig med att jag såg barnfyrverkeriet vid nio från balkongen i alla fall. haha. de lilla. jag är i alla fall fortfarande sjuk och tycker synd om mig själv, längtar hem och gråter.
men en väldigt god nyhet däremot, jag har bokat flygbiljetterna till tasmanien i mitten på januari!!! lycka. jag ljuger om jag säger att jag kan sponsera den här resan i dags läget. men jag vill att det ska funka, så då funkar det. jag kommer ångra mig om jag inte åker med. så nu åker jag och johanna och vår kära vän charlotte från danmark på roadtrip i tasmanien. jag jobbar ju helg så jag landar först på måndagen medan johanna flyger själv på lördagen från sydney och charlotte som spenderat de senaste dagarna i melbourn tar flyget därifrån på lördagen så möter de upp mig två dagar senare. så fick det bli. härligt att det fungerade. så nu har jag något att se framemot! kram på er. & jag hoppas ni alla hade en bättre nyår än vad jag hade och gör 2015 till exakt det ni vill att det ska vara.